Lokala producenter

Vilka är de egentligen? Här presenterar vi en liten berättelse om vardera producent och kommer att fylla på listan under hösten. Om du är nyfiken på deras fantastiska produkter finner du dem i lanthandeln!

En armé av rostfria behållare och maskiner glänser i ljuset från panoramafönstret. Rummet vi befinner oss i har länge tjänat som maskinhall innan det putsades upp till sin nuvarande form, men den ekande rymden finns kvar. Utanför det där stora fönstret blåser vinden i en matta av grönskande träd. I en liten glipa skymtas Ringsjön, vattnet som omger nästan hela fastigheten.

     Flera dagar i veckan blickar Anders ut över den här bilden med rösten från en ljudbok i öronen. Med händerna brygger han öl.Han kokar, kyler och buteljerar cirka 1500 liter i veckan. Det innebär 4500 flaskor som var och en ska placeras i maskinen och sedan en och en lyftas ned i lådor.

 – För det mesta är jag ju ensam, men jag gillar det. Det passar mig alldeles utmärkt. Sen får jag ju träffa folk när vi anordnar provningar eller är på festivaler, då får jag prata om öl och det gillar jag, säger Anders.

För några dagar sedan fick han prata om öl i sex timmar när de firade bryggeriets 10-årsjubileum. Han stod där han trivs allra bäst,bakom tappkranen. Därifrån får han möta människors olika åsikter om allt från smak till konsistens, samtal han verkligen uppskattar. Den där snabba återkopplingen är också det som får honom att tycka att hantverket bakom bryggandet är så roligt.

– Det händer ju någonting när jag brygger, man ser ett resultat! Om jag planerar att göra någonting så får jag ju respons direkt, funkade det här eller inte? Det är så roligt att man kan skapa många olika smaker och göra saker från grunden av fina och bra

råvaror. Det var ju också min hobby i över 10 år först, säger Anders.

Anders resa började egentligen utanför Västerås där han reste världen runt i arbete för ASEA. Karriären fortsatte sedan som civilingenjör inom datateknik i Skåne, men under mitten av 90-talet bjöd hans kollega honom på en öl som kom att förändra Anders framtid.

– När jag smakade hans hembryggda öl så var den helt fantastisk! Då fanns det inte så många roliga sorter på Systembolaget, så den var bättre än vad det gick att få tag på någon annanstans. Jag fick öl av honom i 2-3 år sen tänkte jag att jag ju måste prova själv, så han lärde mig att brygga öl, säger Anders.

Tanken då var att han skulle brygga lite grann och behålla sitt andra jobb, men allt Anders bryggde sålde slut på en gång. Till slut hade han två heltidsjobb.

 – När jag och min fru Agneta åt middag kl 23, då kände jag att jag var tvungen att välja. Valet var ganska lätt eftersom bryggandet var så roligt, så år 2016 bestämde jag mig, säger Anders.

Idag driver han Fulltofta bryggeri tillsammans med Agneta, de har 15 sorters öl hos Systembolaget och flera sorters folköl i lokala butiker. Etiketterna, som konstnären Stina Nyman skapar, sticker ut från mängden med sina akvarellmålningar och fantasifulla namn. Som inspiration till nya smaksättningar har de vad Anders kallar ett ”omvänt arbetssätt”. Stina målar en bild och kommer på ett namn, sedan tolkar Anders bilden och brygger en öl som passar. ”Harry-Båge” är en av dem, som Stina namngav efter sin farbror. Bilden visar en hund klädd i röd fluga och rutig keps, namnet är farbroderns smeknamn i Hörby MC-klubb. Anders tolkning blev en engelsk Brown ale.

På lagret har Anders minst tio ytterligare etiketter som bara ligger och väntar på att få ett öl att vila på, som den vid namn Nollan som väntat i fem år.

 – När jag såg den visste jag direkt, det skulle vara en alkoholfri öl. Trenden nu är ju att alla mellanvarianter, 2,8% och lättöl, är på väg bort. Det är alkoholfritt som gäller istället, men det är ganska svårt att göra en bra alkoholfri öl utan att ha en massa extra utrustning. Jag har har velat testa länge, så en framtidsplan är att prova och se vad vi kan få fram, säger Anders.

Framöver vill han också försöka ta vara på all energi ölbryggningen förbrukar, i talande stund håller han på att installera värmeslingor i golvet i bryggeriet. På så vis kan han ta tillvara på en del av den energi som produceras när han kokar och kyler öl. I hans framtidsdröm finns också en liten pub på kortsidan av bryggeriet. Där vill han stå och servera öl och diskutera den med gästerna om somrarna. Gästerna ska få kika in i bryggeriet och smaka på hans framtida smakexperiment.

 – Man blir inte rik på det här, men det är väldigt kul! säger Anders.

I skuggan av ett stort träd står ett hav av små plantor tätt ihop på gräsmattan. Långa stjälkar av majs trängs med kålblad och ärtor i sina bretten, närmare 400 växter är det som väntar på att sättas i jord. En grå katt jäser på rygg mitt ibland dem. Några meter från skuggplätten gassar majsolen över paprika- och tomatplantorna i växthuset och på friland är utplanteringen i full gång här på Bjällebacksvägen14.

– Min drömodling är så som jag ska ha det i år! Det är mitt första år med duk i bäddarna och halm i gångarna. Jag gör ett kryss i duken där plantan ska vara, det är för att slippa hacka. Hacka ogräs är så jobbigt, säger Dajana.

Hon kan inte gå en meter i sitt växthus utan att tjyvnypa en tomatplanta eller pilla bort något litet toppskott från en av paprikaplantorna, det syns att rörelsen sitter i muskelminnet.

     Redan som fyraåring i hemlandet Bosnien vandrade hon i trädgården med sin mamma som pekade på olika växter och visade skillnaden på ogräs, morot och lök. Dajana kunde sedan sitta och rensa medan hennes mamma berättade mer och mer om växternas liv och mående.

    Efter det har Dajana försökt att ha odlingar runt sig under hela sitt liv, men det var först efter att hon träffade sin partner Håkan och de tillsammans flyttade till huset i Önneköp som det blev en större odling igen. Håkan kunde mycket om potatis och lök medan Dajana hade kunskap om tomat och det hon odlat i Bosnien, tillsammans skapade de till slut en större odling än vad familjen kunde äta. År 2022 började de sälja sitt överskott och har nu utökat sin produktion med både ett växthus och fler frilandsodlingar med bland annat jordgubbar.

Idag säljer de allt från sallat till inlagda rödbetor lokalt, under våren har de även testat att sälja plantor och fröer i lanthandeln. Flera eftermiddagar har man kunnat se Dajana sitta på huk och inspektera bladen nogsamt i byns butik, finns där något litet hål tar hon hem plantan direkt.

    Det här är ett synsätt som genomsyrar hela odlingen. En ständig inspektion av vardera planta,ett ständigt googlande för kunskap och ett ständigt experimenterande med lösningar. Idag har hon stigit upp klockan fyra på morgonen för att spruta en mjölkblandning på tomaterna för att undvika potatisbladmögel, ett av många recept som hon bär med sig hemifrån.

– I Bosnien fokuserar man mer på naturlig bekämpning än Sverige, folk är jätteintresserade av det där. Man arbetar också mer preventivt innan växterna fått angrepp. Det finns många i Bosnien som har youtube-kanaler eller skriver om vad man kan använda istället för kemikalier, säger Dajana.

I sin egen odling läser hon sig ofta till alternativa naturliga metoder och testar dem. Den undersökande biten med odling är det som driver Dajana framåt, det blir som en utmaning. Förra året testade hon att odla grönkål och vitkål, vilket hon hört var svårt att lyckas med utan att få angrepp på grödorna. Hon gjorde det dessutom utan någon form av insektsnät.

– Varje morgon gick jag upp och tittade på plantorna, är de blöta? Då visste jag att de behöver sprutas med en blandning av vitlök och vatten. Det tog mer än en timme per dag men resultatet blev så bra! Jag fick fina vitkålshuvuden som jag gjorde inläggningar av. Många blev förvånade att jag inte hade några larver i dem, säger Dajana.

I år kommer hon ha insektsnät över sin kål för att spara tid men hon delar gärna med sig av sina experiment och erfarenheter till den intresserade.

– Alla ska kunna odla! säger hon.

Projektet är en del av Landsbygdsprogrammet 2014-2020.